Jag tänkte skriva mer utförligt om ett land och jag valde att göra det med Australien. På de andra länderna så har jag skrivit mer koncist, alltså bara det viktigaste att veta för att jag skulle kunna hinna klart med den här uppgiften.
Centrala och östra Australien
Varför sårbar?
Centrala Australien är en sårbar plats p.g.a. de mycket torra områdena och öknarna som finns där. Årsnederbörden är så lite som mindre än 25 cm på ett år och det är ofta ganska varmt i Australien vilket också påverkar odlingarna. I östra Australien finns det gles skog och det utbryter ofta skogsbränder. Det finns mycket utsläpp av koldioxid i Australien.
Vad leder det till?
Allt detta leder till att det är svårt att odla mat och även om det inte bor så mycket människor precis i den centrala delen av Australien så blir det extra problematiskt för dem. När4 det är extrem torka och bara regnar under en liten period åt gången (under regnperioden) så blir marken som cement och sedan lägger sig vattnet ovanpå marken utan att tränga ner i jorden. Sedan antar jag att vattnet avdunstar igen och då har det inte gjort någon skillnad. I östra Australien där skogsbränderna härjar ibland så behövs det mycket resurser för att kunna släcka bränderna. Skogsbränderna sprids också väldigt bra i de torra markerna och så stora bränder kräver väldigt mycket vatten för att släcka. Utsläppen av koldioxid bidrar till en sämre miljö och om det fortsätter så så kanske man snart behöver bära masker som man gör i Kina och Japan p.g.a. de höga koldioxidhalterna som finns där, och det är väldigt ohälsosamt att andas in så mycket avgaser.
Hur man kan förebygga detta och hjälpa platsen?
Om man ska förebygga skogsbränderna så finns det några olika sätt som man kan göra det på, t.ex. genom att gräva och göra brunnar eller att vattna markerna som är hotade. Om man ska vattna så måste man vattna med sötvatten eftersom saltvatten torkar markerna ännu mer och det finns faktiskt ett sätt som man kan göra det på. Man ångar upp vattnet och separerar saltet från vattnet och då är det drickbart. Om man ”för-vattnar” och gör marken fuktig så är det mindre risk att det börjar brinna eftersom branden har svårt att sprida sig eller ens starta, och det är dessutom mycket lättare att odla i en fuktig mark än en torr/öken. För att minska koldioxidutsläppen så kan det vara en bra idé att åka med kollektivtrafik istället för att åka i sin egna bil själv, och försöka minska utsläppen på industrierna.
Norra Chile
Norra Chile är ett torrt område med några aktiva vulkaner. Dessutom ligger hela Chile i riskzonen för tsunamis eftersom två plattor möts en bit utanför Chiles långa kust. Det är svårt att odla i den torra marken, dels för att den är så torr och dels för att en bergskedja (Anderna) tar upp ganska mycket plats av landet.
När en vulkan vaknar så sprider den lava och giftig rök och då måste invånarna evakuera. Om plattorna rör sig och skapar en eller flera tsunamis så är Chile ganska utsatt över hela landet inklusive i den norra delen. Om man inte kan odla så får man inte tillräckligt med resurser, då räcker kanske inte maten. Det går inte att odla på ett berg och bergen tar upp mycket av hela Chile.
Man kan förebygga detta genom att sätta upp eller bygga apparater som mäter vulkanaktiviteten så att man vet när vulkanerna kommer att få utbrott så att man hinner evakuera i princip alla i tid. Det finns också apparater som kan förutspå när det blir en jordbävning eller en tsunami, men de kan förbättras. I och med att den sortens maskiner/apparater finns så kan man minska antalet dödstal.
Somalia
Ligger precis vid havet där två kontinentalplattor möts. Det finns inte så mycket växtlighet, utan det är förhållandevis torrt. Har dessutom en hög spädbarnsdödlighet en hög analfabetism.
Det finns en risk att Somalia drabbas av tsunamis och då kan t.ex. hus raseras och odlingar förstöras och forslas bort. Eftersom det sedan innan inte finns så mycket växtlighet så är det viktigt att ta till vara det som finns.
Somalia hotas av ökenutbredning och torka och man borde kunna ”gräva upp” brunnar eller vattna som jag tycker att man kan göra med Australien också. Eftersom det är hög spädbarnsdödlighet och inte så hög levnadsstandard så tyder det på att det är en dålig sjukvård och det i sin tur beror säkert på att landet inte har råd att bekosta den. Den höga analfabetismen beror på att barnen inte går i skolan och jag tror inte att Somalia prioriterar utbildningen. Rikare länder kan ge bistånd till Somalia eller skicka dit läkare eller lärare som i sin tur kan utbilda barnen.
Borneo
Årsnederbörden är 200cm/2000mm. Det finns mycket växtlighet och ganska mycket regnskog. Inte vid kanten av en platta. Finns inga vulkaner. I princip ingen risk för jordbävningar eller tsunamis och det finns ingen öken. Det är en okej livslängd, förhållandevis hög. Det finns inte mycket spädbarnsdödlighet och inte mycket analfabetism.
Det skulle kunna bli översvämningar p.g.a. den stora årsnederbörden och i kombination med den kraftiga skövlingen av regnskogen så kan jord försvinna där man förut odlade mat.
Själland
Årsnederbörden är ungefär 50cm/500mm. Finns mycket bra odlingsmarker och ganska mycket växtlighet. Det ligger inte nära några kontinentalplattor så det finns nästan ingen risk för jordbävningar eller tsunamis. Det finns heller inte vulkaner på Själland. Det förekommer i princip ingen spädbarnsdödlighet och ingen analfabetism och levnadsstandarden är hög. Det är mycket koldioxidutsläpp. Köpenhamn och Danmark i allmänhet är platt och ligger inte högt över havet.
Om isarna smälter p.g.a. växthuseffekten så kan det bli översvämningar framför allt i låga länder och platser och då är bl.a. Själland utsatt. Om man fortsätter att släppa ut mycket avgaser och koldioxid från industrier och bilar så kanske luften blir så giftig och miljön så förstörd att man till slut inte kan bo där, om det går riktigt illa.
Skottland
Skottland har ”ungefär” samma utgångspunkter som Själland förutom att det är högre terräng, skulle jag tro. Årsnederbörden är också ungefär 50cm/500mm och det ligger långt från en platta, det finns inga vulkaner och heller inga stora risker för jordbävningar, tsunamis och det finns ingen öken. Livslängden är hög och spädbarnsdödligheten och analfabetismen är låg. Koldioxidutsläppen är relativt höga.
Om man fortsätter släppa ut avgaser som man gör så slutar det kanske som i Kina, precis som det kan sluta på Själland också. Istället för att åka ensam så kan man åka med kollektivtrafiken som finns. Om invånarna inte tycker att de har råd att åka kollektivtrafik så skulle man kunna sänka priserna till ex. bussbiljetter.
Gleerups stora skolatlas
Utkik Geografi 7-9 (Gleerupslms)
