Creative connector

I couldn’t really connect to the book since the situations that occur in the book are pretty rare, all of them. But of course, things like this, about families having a familymember or many familymembers who commit one or several crimes, happens frequently all over the world. Sometimes you read about it in the newspapers or you hear about it on the TV. I don’t have a concrete example and I haven’t really experienced anything like this myself, but I guess it would be absolutely terrible and terrifying if someone in my family would commit like a heavier crime.

Wordfinder

Sussed - misstänkte-

Chucking - kastande-

Loitering - sölar-

Tosses - kastar-

Garment - plagg-

Reconcile - förena

Nauseated - illamående-

Jeers - hån-

Tormentors - plågoandar-

Sleeting - (sleet means snöblandat regn), so I guess sleeting means that it’s raining snöblandat regn-

Gloomily - dystert.

Looming - hotande-

Polluted - förorenad-

Spite - to spite - trotsa-

Sprung - fjädrad

Stem - (here it means) stämma-

Splintors - flisor-

Wuthering - svindlande

I sussed him for chucking and tossing the old garments at me, but he looming blamed the tormentors. I felt nauseated and polluted and spited him by throwing jeers at him with a glooming stem even though I was really mad. I loitering left him there with imaginary splintors all over the floor that I hoped he’d be hurt by, and went out to the wuthering sleeting outside and reconciled my hidden good feelings with myself.

Laborationsrapport - Ljus

Hypotes:
1. Ljus uppkommer när många färger går in i varandra. Det kan gå på båda hållen. Det är därför det bildas en regnbåge när solen strålar genom vatten - då bryts färgerna på nytt genom vattendroppen och går ut som en regnbåge. Färger är olika ämnen, t.ex. stjärnor. Mars är en röd planet och det är pga att ett ämne, järnoxid, finns i stora delar av atmosfären och på ytan (kollat upp exakt var det finns på planeten, men jag visste det redan innan!). Dessutom har vi pratat om andra planeter och stjärnor som har haft olika färger beroende på vilka ämnen eller gaser som finns omkring dem. Därför gissar jag att det är ämnena som avgör färgen på något, och därav atomernas sammansättning.

2. Ämnena ger olika färger för att deras atomer är olika sammansatta och de har olika många elektroner, protoner och neutroner förmodligen.

3. Atomerna sitter ju olika tätt och olika brett ifrån varandra.

4. För att kunna se vilka ämnen det är.

Material: 

• Lysrör med olika sorters gaser
• Glödlampa
• Högspänningskälla
• Stativ
• Spektroskop
• Färgpennor

Utförande:
1. Använd ett spektroskop och titta på en glödlampa. Rita av spektrumet. Gör likadant med ett lysrör. Jämför utseendet på dem. Vad kan det vara som är orsaken?
2. Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum. Varför blir de olika?

Resultat:
Finns på pappret.

Slutsats: 
Kommentera din hypotes - 
Min pappa (som är biolog) tyckte att hypotesen verkade fel när han läste den, men efter vad jag kan förstå så är den relativt rimlig trots att jag kanske uttryckt mig lite märkligt. Det jag har menat har ju faktiskt varit det som svaret är (åtminstone efter sidan 119) och det tycker jag att man kan förstå efter min sista mening ” Därför gissar jag att det är ämnena som avgör färgen på något, och därav atomernas sammansättning.”, alltså att det kort sagt är hur atomerna är sammansatta som avgör färgerna. Det jag skrev i början av hypotesen är dock helt fel. Ljus uppkommer inte när färger går in i varandra som jag trodde, utan färger kan bildas när ljus går i ett spektrum. 
Ljus uppkommer när elektroner byter från olika banor, inåt mot atomkärnan. Detta sker eftersom att, (fast jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår det i detalj), atomerna får extra kraft som de måste använda på något sätt, då hoppar elektronerna får utåt från kärnan för att sedan snabbt dras tillbaka på grund av kärnan gravitation. När de hoppar tillbaka så frigörs fotoner och fotonerna är ljuset, kort och gott.
Olika ämnen ger olika spektrum för att deras avstånd till atomkärnan är olika långa och då släpps inte samma mängd fotoner ut. Detta avgör ljusets styrka. 
Det som bestämmer vilket sorts spektrum det blir är densiteten på det som ska skapa ljuset. I en gas där atomerna är enskilda så bildas ett linjespektrum, när atomerna istället sitter ihop som molekyler så bildas ett bandspektrum, och slutligen är det glödande metaller som ger kontinuerliga spektrum.  
Spektrum kan användas för att undersöka olika ämnen (nya som gamla) för att veta vad de består av och för att se vad stjärnor är gjorda av, som exempel. Att använda spektrum till detta är naturligtvis mer utvecklat än så, men kort sagt är detta alltså dess främsta användningsområden.
Felkällor som kan uppkomma är till exempel att man blandar ihop linje-, band- och kontinuerligt spektrum med varandra och kallar de för varandras namn sedan. 
Det kan också vara så att ett spektroskop gått sönder och att det inte går att helt se vilken typ av spektrum det är, så att man då gissar och gissar fel. Det ändrar en hel del. 
Förutom dessa två felkällor så kan det dessutom vara så att om man inte enbart har det ljus man ska undersöka där man befinner sig så skulle annat ljus kunna vara ett störningsmoment. 

För att undvika dessa felkällor så måste man se till att allt görs med noggrannhet. Släck ner helt i rummet, var säker på att du använder ett spektrum som aldrig ramlat i golvet och säkerhetskolla noga om du är osäker på vilka spektrum som är vilka. Var också noggrann med att se runt ordentligt i spektroskopet för att inte glömma någon färg.

"Ses offline" - TIDNINGSARTIKEL

Tidningsartikel

1.  Det kommer inte hjälpa alls eftersom folk kan använda sina nätverk hemma och de internet de har på sina mobiler. "Den som är med i leken får leken tåla".
2. Argument från båda sidor. Samma uppdelning som stereotypiska tidningsartiklar har; rubrik, foton, brödtext, etc. 
3. 1. Du får ABSOLUT INTE lägga ut någon personlig information om dig själv. 2. Inte prata med NÅGON främling över huvudtaget. 3. Inte köpa NÅGONTING alls på internet. 4. Inte skriva NÅGOT elakt till någon annan. 5. Inte visa dig själv.

Reportage

1. Föräldrarna måste ta mer ansvar. Inte låta internet få nå mindre barn.
2. Reportaget är längre än tidningsartikeln men innehåller fortfarande ingress, brödtext och bilder, etc. Har en mer personlig stil än en nyhetsartikel och är baserad på aktuell händelse.  
3. Tidningsartikeln tar upp nätmobbning ur olika personers perspektiv och ur synvinkeln från undersökningar. Den berättar och beskriver hur nätmobbningen har gått ner i åldrarna. Den tar upp nya forskningar. Dessa visar att det främst är unga flickor med negativ syn på sig själva som är mest drabbade. Reportaget berättar också att de har startat ett projekt för att minska detta markant. Ann Frisén är en psykologiprofessor vid Göteborgs universitetet. Det är hon som berättar om detta. Reportagets faktaruta berättar bland annat att hälften av Sveriges treåringar har börjat använda internet. År 1997 var det inte förrän åldersgruppen 15-åringar som hälften var internetanvändare. Mobbningen som sker på internet hänger ofta ihop med sådant som händer på skolgården.

Gruppmedlemmar: Agnes, Linn, Sonya, Amina och Jennipher

10 frågor om "Jakten på språket: Svenska"

1. Hur många officiella minoritetsspråk finns det i Sverige och vilka är dessa?
2. Vilket år fastställdes lagen om vilka språk som får räknas som minoritetsspråk?
3. Under vilket århundrade talade de flesta två språk i Stockholm? Det ena var svenska, men vilket var det andra?
4. Vilket språk är just nu det språk vi i Sverige lånar ifrån mest?
5. Vilket språk är Sveriges huvudspråk? (för lätt fråga egentligen)
6. I ungefär hur många år bör ett språk ha talats av en viss grupp människor i Sverige för att kunna få bli ett minoritetsspråk?
7. Vad krävs av ett språks talare för att språket ska få bli ett minoritetsspråk, förutom att det ska ha talats i ett visst antal år i Sverige?
8. Varför har då inte t.ex. engelska, franska och tyska blivit minoritetsspråk, trots att det har talats länge och av ganska många personer?
9. Ungefär hur många lånord har vi tagit in från engelskan idag?
10. Från början hette inte det inte fönster på svenska (lånord från tyskans fenster). Vi hade istället lånat engelskans ord för fönster, window. Vad hette det då på svenska?