Måltidsvärdering individuellt

Även om jag själv inte var med och planerade den här måltiden så tyckte jag att jag gjorde det bra, och Amina också förstås. Det blev ganska fint och smakade gott, men jag var inte så hungrig.

Måltiden bestod av alla delar 

Måltid: Hamburgare med potatismos

Hälsa: Vi fick med både tallriksmodellen och matcirkeln 

Måltid: Hamburgare med potatismos

Hälsa: Jag och Agnes tänkte mycket på tallriksmodellen och matcirkeln. Vi fick med hyfsat mycket. Förutom frukter bär osv.

Ekonomi: Vi tänkte faktiskt inte så mycket ekonomiskt. Vi kunde ha valt att göra hamburgarbröden själva men det gjorde vi inte. Därför ångrar vi oss lite.

Ingredienser till hamburgaren:

150g nötfärs
2 krm salt
1/2 krm peppar
1 msk vatten

Ingridienser till potatismosen:                          

6 Potatisar
Vatten precis så det räcker
3 krm salt
1dl mjölk

Tillbehör:

2 hamburgerbröd
2 dl strimlad sallad
2 msk ketchup
2 ostskivor
4 bitar gurka.

Rhode Island dressing.

Varför ville vi göra måltiden?

Vi ville göra hamburgare med potatismos eftersom måltiden innehåller mycket grönsaker och proteiner. När vi bestämde oss för att göra den här måltiden tänkte vi mycket på matcirkeln och talriksmodellen, samt tänkte  vi också på att det är gott och lätt att laga.

hur vi gjorde:

Vi började först börja med att skala potatisarna och koka dem. När det var klart så tog vi fram nötfärsen och kryddorna. När vi hade formar klart hamburgarna så fick dom stekas. Medans hamburgarna stektes så tog vi fram grönsakerna. Nu var grönsakerna förberedda. När potatisen var färdig kokt så gjorde vi den till potatismos. Sedan var hamburgarna klara då tog vi fram hamburgarebröd och la in alla tillbehör där, klart!

Reflektion:

Jag tyckte måltiden var jätte god. Allting var perfekt. Vi la upp måltiden  jätte snyggt på tallriken, måltiden hade också en väldigt bra konsistens.

Mitt sammarbete med Agnes var väldigt bra. Vi delade upp allting, och kom överrens om vem som skulle göra vad. 

Vi kanske skulle ha diskat lite då och då. Eftersom det blev ganska fullt tillsslut.

Källor; Keynote om Franska revolutionen

Källorna jag använt mig av är:

TEXT
se.wikipedia.org
www.gleerupslms.se
www.ne.se

BILDER
www.flickr.com
se.wikipedia.org
www.ne.se
www.gleerupslms.se

Franska revolutionen

1789-1799, franska revolutionen-keynote

NO - robotar (alla lektioner)

Lektion 1: Vi började bygga roboten. Det gick smidigt, bra och ganska snabbt för oss att börja. Vårt problem var att några delar som vi behövde fattades. Vi löste det genom att plocka några delar från Lisas "blåa låda".
________________________________________________

Lektion 2: Vi byggde klart roboten. Johanna var sjuk och om man är två personer så går det oftast lite fortare att samarbeta men det leder samtidigt till att hon missar mycket som vi måste berätta för henne sen. Förutom det gick det ganska bra och vi blev klara.
________________________________________________

Lektion 3: (Utmaning 1) stanna precis framför legogubben. Jag, Agnes, var borta, men Johanna och Hedda har berättat för mig vad de gjorde och jag fick se en film. Det såg väldigt bra ut, roboten stannade bara någon cm framför legogubben. Jag frågade Johanna och Hedda om dem stötte på några problem men det gjorde de inte.

________________________________________________

Lektion 4: (Utmaning 2) ruta + cirkel. Nu skulle vi först få roboten att gå i en ruta och sen skulle den svänga in på en cirkel. Lisa hade ritat upp exakta banan på en stor skiva. Det gick bra för oss den lektionen och vi blev nästan helt klara! Ett problem som vi hade var att det var första "krångliga" utmaningen vi fick och det tog ett litet tag innan vi förstod hur man skulle få det att bli riktigt bra. När roboten hade åkt runt på hela kvadraten så gjorde den cirkeln långt ifrån kvadraten, alltså att den knappt följde banan på skivan. Dessutom var Hedda nästan inte med på den lektionen, vilket i och för sig gjorde att vi blev lite effektivare (samma som förut, desto färre man är desto snabbare går det) men då behövde vi berätta för henne sen. 

________________________________________________

Lektion 5: (Utmaning 2) ruta + cirkel, började på (Utmaning 3), parkera. Den här lektionen så skulle vi först bara finslipa vår "ruta + cirkel"-utmaning (Utmaning 2). Roboten gick helt perfekt efter banan på skivan och nu cirkeln såg riktigt bra ut. Efter det så började vi med nästa utmaning (Utmaning 3) som innebar att vi skulle få roboten att parkera. Den skulle köra fram, svänga mot ena sidan och sedan backa in mellan två tejpbitar som man kan se på videon här nere. Problemet var att den svängde lite snett, men vi rättade till det på nästa lektion. Hedda var heller inte med på den lektionen.

________________________________________________

Lektion 6: (Utmaning 3) parkera. Det gick fort för oss att korrigera de små felen som att roboten backade lite snett och kanske lite för långt. Efter det började vi på (Utmaning 4), stöta i. Vi var tvungna att bygga på en "konstruktion" på robotens framsida (trycksensor) som skulle ta emot stötar. Problemet var som förut att vi inte hade alla delar som behövdes men vi fick låna ur Lisas blåa låda. Nu när Hedda hade missat så mycket som vi hade gjort p.g.a. att hon varit sjuk så "lämnade" hon vår grupp och började med en egen robot. Tillbaka till stöta i-utmaningen: Roboten skulle köra in i väggen och stanna, efter det skulle den svänga ut och tillbaka samma väg som den kom. Det var lite svårt att få den att svänga jämnt och bra men vi lyckades få det nästan perfekt till slut, på nästa lektion!

________________________________________________

Lektion 7: (Utmaning 4), stöta i. Som jag skrev i förra texten så ägnade vi denna lektionen till att göra stöta i-utmaningen bra, och sen fick vi inte gå vidare till att göra en annan uppgift. Nu var vi klara och var tvungna att vänta på de andra så att de kom ikapp. Vi var de första som var helt klara.
________________________________________________

Lektion 8: (Utmaning 5), ljussensor. Många andra i gruppen var fortfarande lite efter oss men vi fick börja på nästan utmaning tillsammans med en annan grupp (alltså samtidigt, men inget samarbete med den gruppen). Vi monterade på en ljussensor där fram på roboten, med en lampa som lyste röd om den fungerade. Lisa kom in med en skiva där det fanns en svart linje. Meningen var att roboten skulle följa den svarta linjen,
Lektion 9:

MANUS

MANUS

NO - robotar

Utmaning 3, PARKERING, bilder & filmer

När vi hade följt alla instruktioner.

(Filmat av: Johanna)

Efter att vi hade ändrat på det så blev det perfekt!

NO - robotar: bilder & filmer

Här är en film från utmaning1. Filmat av: Johanna

Också i min grupp och med vid det tillfället: Hedda

Repetition & reflektion

Repetition & reflektion

1700-talet - Industrialiseringen

1. Skiftet i Storbritannien innebar en början till Industriella revolutionen. Genom att ge varje bonde en hel åker istället för en teg på varje åker så behövde inte längre de som arbetade för bonden göra något. Bonden kunde fixa allt själv eftersom han dessutom flyttade närmare sin åker. Många blev arbetslösa. Bönderna hade nu alla varsin stor åker.  Nu köptes all jord som var till salu av rika handelsmän och jordägare till bland annat fårskötsel, ullen de fick var en viktig råvara för den kommande och framväxande textilindustrin.

2. Jag tror att bönderna tyckte att det först lät lite konstigt, men efterhand blev de mer och mer vana vid det och tänkte att de kunde tjäna mycket pengar på det, vilket de också gjorde. Bönderna sågs mer och mer sällan och tillslut var deras f.d. by ingen by längre. 

3 & 4. Att jorden ligger i träda betyder att den ”vilar”. När man har odlat på en teg/åker länge så är jorden inte längre lika näringsrik och den måste ligga i träda, ”vila upp sig” kanske ett år, för att bli näringsrik igen. Då upptäckte man att vissa växter gav jorden nya näringsämnen. Efter ytterligare ett tag så infördes potatisen från Amerika. Den fick väldigt en väldigt stor betydelse för bönderna eftersom den inte krävde lika mycket näring. På så sätt kan man säga att jorden låg i träda även om potatis odlades i den.

5. Brittiska handelsskepp fraktade varor över världshaven och det var ofta väldigt lönsamt. Framför allt de som fraktade slavar från Afrika till Amerika. Därför fanns det väldigt gott om kapital och de som ägde dessa företag ville gärna satsa pengar i andra, nya verksamheter så att ägarna till fabrikerna kunde köpa kanske maskiner. 

6. I och med det nya jordbruket så valde många godsägare att istället syssla med fårskötsel som inte krävde lika mycket arbetskraft och dessutom gav de ull. Ull var en viktig råvara för textilindustrin. Man spann ullgarn av ull och sen vävde man det till ylletyg. I berggrunden fanns det en hel del järnmaln men man behövde bränsle för att göra järn. Det fanns inte så mycket skog i själva Storbritannien men i bland annat Sverige hade (och har vi) gott om träd så Storbritannien kunde köpa sitt bränsle här ifrån, eller något annat land med mycket skog. Sen var det någon som upptäckte och uppfann ännu ett bränsle som kallades för koks, det var gjort av stenkol och det fanns det gott om.

7. Det fanns gott om arbetskraft i Storbritannien på denna tiden eftersom att de som tidigare arbetat hos bönderna nu inte längre hade något arbete. Det behövde de för att tjäna pengar och kunna livnära sig med mat och boende. De tog nog vilket arbete de än kunde få och därför fanns det mycket arbetskraft och många arbetsvilliga personer.

8 & 9. Spinnrockarna var viktiga och till för att kvinnorna skulle kunna spinna garn av ullen och sedan väva det till tyg i en vävstol. 

Spinnmaskinerna och vävmaskinerna tillverkade mer tyg än någonsin förr. I första början så var vattenkraft den bästa drivkraften för maskinerna och de första fabrikerna behövde ligga i närheten av till exempel en flod. Redan i början av 1700-talet hade ångmaskinen uppfunnits men då användes den bara till att pumpa vatten ur gruvorna. Då lyckades en skotte vid namn James Watt förbättra den och nu kunde den användas i fabriker för att driva andra maskiner. När man kom på att man kunde placera ångmaskinen i en vagn så var lokomotivet uppfunnet och sedan dröjde det inte lång tid innan man uppfann ångfartyg. Ångmaskinens betydelse var därför väldigt stor och förändrade hela samhället. Nu kunde de resa mycket enklare och bekvämare och det var också en revolution inom kommunikation. Man skulle kunna jämföra dess revolution med dagens datorer som också har förändrat hela vårt samhälle något enormt på väldigt kort tid om man ser på historia i sin helhet. 

10. Smittkoppor var en väldigt allvarlig sjukdom och det var minst var 10 person som var drabbad som faktiskt dog av det. Det betyder att i slutet av 1700-talet var det ca 400 000 människor som drabbades varje år. Alltså dog som minst 40 000 personer varje år. När man kom på att man kunde vaccinera folk mot en viss sjukdom, i detta fall smittkoppor, blev det genast en succé. Nu slapp personer bli sjuka och riskera att dö.

11. Urbanisering betyder att människor flyttar in till städerna istället för att bo på landet. Det var en följd av industrialiseringen; alltså att folk inte längre hade arbete hos bönderna och hade längre inget att göra ute på landet. De ville bosätta sig i städerna för att få ett nytt arbete och kunna försörja sig. Detta gjorde att städerna växte mycket snabbt och det uppkom slumområden som hade dåliga och trånga bostäder.

12. I Norrköping vid Motala Ström så växte ett starkt industrilandskap fram och där fanns det mänger av textilfabriker. Tusentals arbetare tog sig till och från arbetsplatsen både morgon och kväll. I Sundsvall, Norrland, så fanns det många älvar och mycket skog och tidigare hade man bara exporterat ut en massa trä och timmer till andra länder. Men i mitten av 1800-talet kom man på att man kunde ha en egen sågverksindustri i Sverige. Det största och viktigaste låg som sagt i Sundsvall.

13. Några exempel på tidiga uppfinningar inom verkstandsindustrin var telefoner från Ericsson, gasfyrar från AGA, mjölkseparatorer från Alfa Laval och kullager från SKF. Alla dessa spreds fort över världen.

14. Ett farligt arbete på denna tiden är t.ex. gruvarbetet. Det var tungt och man hade ingen bra skyddsutrustning som hjälmar eller andra säkerhetsanordningar. Det var också mycket dålig luft och man kunde ”lätt” drabbas av olika lungsjukdomar. I vävsalar där det fanns hur många kugghjul och drivremmar som helst som ständigt var i rörelse så hände det ofta att en arbetare fastnade med olika kroppsdelar i maskinerna och ibland dog personer.

15. En typisk industriarbetarbostad kunde vara ett rum och kök eller ett järnspiselrum. Båda dessa var de vanligaste. I ett järnspiselrum så var det bara ett enda rum med en järnspis som var värmekällan och där man lagade maten. Det var ofta 5-7 personer i en familj men ibland ännu fler. Det var också vanligt att några familjer delade på ett utedass som fanns ute på gården och de delade vanligtvis på en vattenpump också. Råttor och kackerlackor trivdes bland allt avfall och det var heller inte ovanligt med vägglöss i lägenheterna.

16. Om jag ska säga min mening så tycker jag att det som var bra med den industriella revolutionen var att om den inte hade uppstått så hade vi kanske fortfarande varit bönder, det blev lättare att arbeta (även om många blev arbetslösa) p.g.a. all den teknik och alla uppfinningar som folket kom på. Det blev lättare att ploga och när urbaniseringen väl uppkom tillsammans med alla nya arbeten så hade man även bra verktyg till t.ex. textilindustrin. Det som var dåligt var att det fanns många som blev arbetslösa efter att ha varit bönder. De kunde nu inte tjäna några pengar på det eftersom det inte fanns någon storbonde som behövde arbetare. Det skulle vara otroligt intressant att se hur världen skulle sett ut idag om den industriella revolution aldrig var någon revolution.

17. Därför att det fanns många bra råvaror och många människor med mycket resurser (kapital). De hade flera stora kolonier utspridda över hela världen och fick därför tag på många utmärkta och exklusiva råvaror som siden.

18. Jag tror att den industriella revolutionen ändå hade nått hit vid det här laget. Vi kanske inte ännu skulle levt våra liv i en värld full av WiFi, datorer, smartphones osv. Men jag tror definitivt att allt annat som beskrivs i den här texten redan skulle ha hänt ändå. I hur många århundranden lyckas man leva bara på att vara bonde i generation efter generation? Snart börjar säkert en ny revolution som förändrar allt för, kanske inte oss, men våra kommande generationer.

Prinsessan och mördaren

Offer: Fredrik. Han har varit på en fest och plötsligt kommer det en bil. Mannen i bilen frågar om vägen och lyckas övertala Fredrik att sätta sig i bilen. Man får inte reda på mycket om Fredrik men han är 18 år gammal. De andra personerna i berättelsen har precis börjat i åttan så därför tror jag det. Fredrik bor i Nyboda. Han är tunt klädd och börjar frysa precis innan han stiger in i bilen.
Utredare: Ej nämnd.
Misstänka: Ej nämnd.
Gärningsman: Mannen i bilen.
Huvudpersonerna: Nina, Teo, Markus, Lenita, Jajje.
Nina är nyinflyttad med sin pappa och sin mamma. Markus blir kär i Nina men Nina är kär i Jajje. Teo och Markus är bra vänner men Teo struntar i skolan. Något de har gemensamt är t.ex. att de går i samma klass, 8b.