Måltidsvärdering

Måltid: Hamburgare med potatismos

Hälsa: Jag och Amina fick med allt förutom frukt och bär och vi tänkte ganska mycket på matcirkeln och tallriksmodellen. När man tänker ”hamburgare” tänker man ”snabbmat” = onyttigt, men vår måltid var inte det. Med tanke på salladen så var det ganska nyttigt. Och kött är ju också bra. Förutom det så hade vi hamburgerbröd och potatismos. Jag tror att man skulle kunna klara sig ganska länge på bara den här måltiden! 

Miljö: Vi tänkte en hel del på miljö. Vi försökte redan från början organisera vår måltid på bästa sätt så att allt skulle vara klart samtidigt, och vi lyckades ganska bra. På så sätt så sparade vi ju lite på miljön, så att vi inte skulle behöva värma maten igen och så. Den enda nackdelen var att vi misslyckades lite med potatisarna men vi fick en väldigt gott och fint potatismos ändå tillslut, och allting var varmt när vi skulle äta. Dock gjorde vi alldeles för mycket potatismos och fick slänga, det var inte alls bra. 
För att det skulle vara så miljövänligt som möjligt så försökte vi använda mycket ekologiska saker. T.e.x. potatisarna var ekologiska. Det är svårt att hitta ekologiskt hamburgerbörd. Men vi gjorde köttet själva, så det var ju väldigt bra. Jag har för mig att vi gjorde den på ekologisk nötfärs, så det är ju ännu bättre.

Ekonomi: Nötfärs är egentligen dyrare än hamburgerkött som man köper i butik, men eftersom vi inte använda hela mängden nötfärs så blir det billigare. Och salladen var billig. 

Varför valde vi att göra denna måltiden?: 
Tyvärr kan jag inte svara på det eftersom det var Amina som planerade allting, tack till Amina, måltiden var jättegod och välplanerad.

Ingredienser

Hamburgaren:
150 g nötfärs
2 krm salt
1/2 krm peppar
1 msk vatten

Potatismoset:
6 potatisar
Vatten precis så det räcker
3 krm salt
1 dl mjölk

Tillbehör: 
2 hamburgerbröd
2 dl strimlad sallad
2 msk ketchup
2 ostskivar
4 bitar gurka
Rhode Island dressing

Hur gjorde vi?: 
Vi skalade och delade först potatisarna och la de i kokande vatten. Efter det så gjorde vi i ordning nötfärsen och kryddade den. Sen var det dags att forma dem till riktiga hamburgare och steka dem i matfettet vi hade lagt i stekpannan. Grönsakerna och osten var nästa hållplats. Vi använde sallad och gurka. Medans hamburgarna stektes och potatisen kokade hackade och strimlade vi grönsakerna och osten. Vi passade hela tiden vårt kött och det blev helt perfekt. Potatisen tog längst tid och när den väl var klar gjorde vi ett supergott potatismos. Under tiden blev hamburgarna färdigstekta och vi gjorde i ordning dem, la in grönsaker och så och la på bröden. Sen var det klart att äta!
Jag blev väldigt nöjd med slutresultatet.

Reflektion:
Måltiden blev väldigt väldigt god. Vi lyckades väldigt bra med vår måltid och allt smakade toppenbra. Samarbetet mellan mig och Amina var också toppen, vi kom bra överrens och gjorde hela tiden olika saker vilket gjorde att det gick fortare. 
Det fanns defenitivt fler positiva saker än negativa saker med vår måltid. Det i princip enda dåliga var att vi diskade allting i slutet vilket resulterade i att vår bänk var helt full av saker, så det kunde vi absolut gjort bättre. Annars är jag väldigt nöjd!

Foto: Amina

Faraonernas Egypten och Tutankhamun (keynote)

Klicka här!

Mindmap till radiodebatt

Glosor kapitel 7 Salut!

Här är övningen som jag gjort på glosor.eu, tryck här!

Tenns egenskaper

Uppgift: Har tenn samma egenskaper före och efter smältning?

Syfte: Att veta vad fysikalisk förändring är.

Hypotes: Jag tror att tennet är mjukare efter att man ”bränt” det. Jag tror kanske inte att det kan leda ström. Jag är osäker. Att rista med en spik är nog ganska lätt, både före och efter. 

Material: Tennbit, batteri, lampa, spik, sladdar, smältdegel, porslinslock

Utförande: Testa före - hårdhet - ristar med en spik
                                   - böja      - lyssna
                                   -batteri och lampa - leder ström

Utförande: Först skulle vi få lyssna på tennet när Lisa böjde det vid våra öron. Efter det skulle vi ta en spik och rista i tennet.  Sen skulle vi få låna ett batteri och en lampa och testade om det kunde leda ström och det kunde det. När det var gjort skulle vi smälta tennet och testa samma saker igen. Ingenting hade förändrats. 

Resultat: Vid böjprovet knakade tennet.
Tennet hade samma färg, fast det blev ”renare”.
Tennet kunde leda ström.

Resultat när vi hade bränt den: Det knakade igen.
Den ändrade inte färg.
Tennet kunde fortfarande leda ström.

Slutsats: Ingenting hade förändrats med tennet efter att vi hade smält det (förutom att det var platt).
Det kan leda ström och det blev inte ”mjukare” efter att vi smält det. Men det var ganska lätt att rista med spik.

Löslighet av socker

Uppgift: Du ska lösa 6 sockerbitar så snabbt som möjligt i 1 dl vatten. 

Syfte: Att veta vad som påskyndar löslighet av socker.

Hypotes: Varmt vatten. Varmt löser upp mycket.

Material: 
- 6 st sockerbitar 
- 1 dl vatten 
- bägare
- tidtagare.

Utförande: Vi hällde varmt vatten i bägaren med sockerbitarna i och efter ca 5 min började vi krossa bitarna i vattnet lite med en sked. 

Resultat: Det tog 7 min och 53 sekunder. Våra bitar tog längst tid på sig.

Slutsats: Vårt ”löslighet av socker”-experiment tog längst tid. Vi kunde kanske ha krossat bitarna innan och sen röra runt väldigt mycket i bägaren. 

Felkälla: Alla sockerbitarna är inte lika stora, man skulle kunna väga sockerbitarna för att få samma mängd. Man har nog olika mycket vatten, så därför kan man mäta i en mätcylinder för en noggrannare mätning!

Av: Agnes, Patricia och Amina

"Gud vad pinsamt!" - svenska-uppgift

Jag var i skolan, och på schemat stod det musik. Vi skulle ta ett instrument och spela till en låt. Jag valde gitarr, eftersom att det är mitt favoritinstrument och det är lättast att spela på. Redan när vi skulle spela första ackordet så hände det som inte får hända! Två strängar flög av och där satt jag med bara fyra strängar och de andra två framför mig. Alla skrattade och jag kände hur jag blev röd som en tomat. Läraren tyckte inte det var så farligt, men det tyckte jag. Jag skämdes så! Ingen vill väl att strängarna på gitarren ska lossna, så att alla skrattar?

"Haha, bra jobbat!" flinade han som är duktigast i musik, Pelle. Han gör aldrig något fel, någon gång. 

"Tack" sa jag och rodnade. Genast plockade jag upp strängarna och gav de till min musiklärare. Hon bara log och hämtade en ny gitarr till mig. Jag tog emot den och läraren förberedde alla på en ny start. Hon räknade in.

"Nu kan väl strängarna ändå inte lossna..." hoppades jag. Men, det hände igen. En sträng lossnade och flög iväg. Jag höll gitarren i min famn och la händerna för ansiktet. Åhnej, tänkte jag. Nu skrattade förstås alla ännu mer. Till och med mina kompisar.

Vid slutet av lektionen hade jag inte spelat någonting. Det hade lyckligtvis inte lossnat någon mer sträng under låten, men jag hade gått ut efter det att den tredje strängen lossnade. När mina klasskamrater hade slutat lektionen kom min kompis Lisa fram till mig och sa.

"Du, det var väl inte så farligt. Det är inte ovanligt att strängar lossnar." 

Det kändes lite bättre när hon sagt det, men jag bara visste att vid varje musiklektion kommer säkert alla skratta åt mig. Lisa läste nog mina tankar.

"Och jag tror inte att de kommer skratta nästa gång." sa hon och log.

Just då kom Pelle och hans gäng ut från klassrummet och så fort de såg mig började de garva.

"Vad bra du spelar!" ropade han. Men det var uppenbart att han var ironisk. 

Teknik - svar på reflektionsfrågorna kring planteringslådorna

1. Det var inte så svårt att komma på något eftersom att jag är ganska kreativ, så det var bara roligt att göra skiss, ritning och modell. Jag blev nöjd!
2. Nackdelen var att jag gjorde väldigt många skisser och ritningar innan jag blev nöjd. Nästa gång vill jag bara göra en av varje istället flera stycken. Det går fortare då.
3. Jag gjorde i princip inga förändringar. Jag väntade mig en lite större utmaning att bygga en modell utifrån en ritning, men det var faktiskt ganska enkelt - och det blev nästan exakt likt!
4. Jag antar att du menar min egna.
Jag tror att det hade varit för svårt eftersom att min blomlåda är ganska spetsig... att bygga hörnen menar jag, det hade varit för krångligt.
5. Man kan ju runda av de lite.
6. Det är gjort av kalkfattig lera som blandas med sand och vatten. Massan bränns vid mycket höga temperaturer. Kulorna har hårt skal men är mer "mjöliga" inuti. Lecablock tar inte åt sig fukt och är motståndskraftiga mot frost. Dessutom väger de inte så mycket.
7. Jag tror att lecablocken inte är så dyra och dessutom är de lätta att hantera.
8. Det är inte så väldigt hållbart i jämförelse med vissa andra byggnadsmaterial, om man tappar det från en decimeters höjd så går det sönder.
9. Som svaret på fråga 6 sa, de tar inte åt sig fukt och är motståndskraftiga mot frost. Och de är lätta att bygga med.
10. För att de ska hålla ännu bättre, tror jag.
11. Eftersom att lecablock är gjorda av kalkfattig lera som blandas med sand och vatten, så är det inte dåligt för miljön. Det har heller ingen effekt positivt.

Kromatografi

Uppgift: Vilka färger finns det i blad?

Syfte: lära sig kromatografi och vilka färger som finns i blad.

Hypotes: Jag tror att det finns en grön färg men kanske också en ljusare färg som t.e.x. gul eftersom att aceton är starkt och avdunstar fort. Eller så kanske det istället är en mörkare färg som röd. Men jag tror mer på en ljus färg, för om det avdunstar så borde ju bladet tappa färg och inte helt plötsligt innehålla mer. Jag vet inte hur acetonet reagerar med syre men det kanske kan ha någon effekt.

Material: 

• mortel 
• aceton 
• blad av pelargon
• bägare
• sax
• en remsa av filtrerpapper
• spatel

Utförande: Vi hämtade 3-4 blad var och klippte ner dem i morteln. Efter det hällde vi i lite aceton. Sen mosade vi blandningen i morteln tills det blivit som en gröt. När det var som en gröt skulle vi hälla i ännu mer aceton och då var gröten färdig att hällas i en bägare. Sen skulle man sätta en filtrerpappersremsa precis ner i gröten och se vad som skulle hända.

Resultat: Det blev som jag hade skrivit i hypotesen. Filtrerremsan blev grön och gul! Ljusare desto längre upp gröten kom.

Slutsats: Färgpennorna; Det behövs ett lösningsmedel som löser upp färgen när man använder kromatografi. Små molekyler (färger) klättrar högt i pappret. Stora orkar inte så högt.

Karotener gulrött

Xantofyll gult

Klorofyll a blågrönt

Klorofyll b grönt

Filmaffischen till bilden

Min filmaffisch till bilden.