Repetition & reflektion

Repetition & reflektion

1700-talet - Industrialiseringen

1. Skiftet i Storbritannien innebar en början till Industriella revolutionen. Genom att ge varje bonde en hel åker istället för en teg på varje åker så behövde inte längre de som arbetade för bonden göra något. Bonden kunde fixa allt själv eftersom han dessutom flyttade närmare sin åker. Många blev arbetslösa. Bönderna hade nu alla varsin stor åker.  Nu köptes all jord som var till salu av rika handelsmän och jordägare till bland annat fårskötsel, ullen de fick var en viktig råvara för den kommande och framväxande textilindustrin.

2. Jag tror att bönderna tyckte att det först lät lite konstigt, men efterhand blev de mer och mer vana vid det och tänkte att de kunde tjäna mycket pengar på det, vilket de också gjorde. Bönderna sågs mer och mer sällan och tillslut var deras f.d. by ingen by längre. 

3 & 4. Att jorden ligger i träda betyder att den ”vilar”. När man har odlat på en teg/åker länge så är jorden inte längre lika näringsrik och den måste ligga i träda, ”vila upp sig” kanske ett år, för att bli näringsrik igen. Då upptäckte man att vissa växter gav jorden nya näringsämnen. Efter ytterligare ett tag så infördes potatisen från Amerika. Den fick väldigt en väldigt stor betydelse för bönderna eftersom den inte krävde lika mycket näring. På så sätt kan man säga att jorden låg i träda även om potatis odlades i den.

5. Brittiska handelsskepp fraktade varor över världshaven och det var ofta väldigt lönsamt. Framför allt de som fraktade slavar från Afrika till Amerika. Därför fanns det väldigt gott om kapital och de som ägde dessa företag ville gärna satsa pengar i andra, nya verksamheter så att ägarna till fabrikerna kunde köpa kanske maskiner. 

6. I och med det nya jordbruket så valde många godsägare att istället syssla med fårskötsel som inte krävde lika mycket arbetskraft och dessutom gav de ull. Ull var en viktig råvara för textilindustrin. Man spann ullgarn av ull och sen vävde man det till ylletyg. I berggrunden fanns det en hel del järnmaln men man behövde bränsle för att göra järn. Det fanns inte så mycket skog i själva Storbritannien men i bland annat Sverige hade (och har vi) gott om träd så Storbritannien kunde köpa sitt bränsle här ifrån, eller något annat land med mycket skog. Sen var det någon som upptäckte och uppfann ännu ett bränsle som kallades för koks, det var gjort av stenkol och det fanns det gott om.

7. Det fanns gott om arbetskraft i Storbritannien på denna tiden eftersom att de som tidigare arbetat hos bönderna nu inte längre hade något arbete. Det behövde de för att tjäna pengar och kunna livnära sig med mat och boende. De tog nog vilket arbete de än kunde få och därför fanns det mycket arbetskraft och många arbetsvilliga personer.

8 & 9. Spinnrockarna var viktiga och till för att kvinnorna skulle kunna spinna garn av ullen och sedan väva det till tyg i en vävstol. 

Spinnmaskinerna och vävmaskinerna tillverkade mer tyg än någonsin förr. I första början så var vattenkraft den bästa drivkraften för maskinerna och de första fabrikerna behövde ligga i närheten av till exempel en flod. Redan i början av 1700-talet hade ångmaskinen uppfunnits men då användes den bara till att pumpa vatten ur gruvorna. Då lyckades en skotte vid namn James Watt förbättra den och nu kunde den användas i fabriker för att driva andra maskiner. När man kom på att man kunde placera ångmaskinen i en vagn så var lokomotivet uppfunnet och sedan dröjde det inte lång tid innan man uppfann ångfartyg. Ångmaskinens betydelse var därför väldigt stor och förändrade hela samhället. Nu kunde de resa mycket enklare och bekvämare och det var också en revolution inom kommunikation. Man skulle kunna jämföra dess revolution med dagens datorer som också har förändrat hela vårt samhälle något enormt på väldigt kort tid om man ser på historia i sin helhet. 

10. Smittkoppor var en väldigt allvarlig sjukdom och det var minst var 10 person som var drabbad som faktiskt dog av det. Det betyder att i slutet av 1700-talet var det ca 400 000 människor som drabbades varje år. Alltså dog som minst 40 000 personer varje år. När man kom på att man kunde vaccinera folk mot en viss sjukdom, i detta fall smittkoppor, blev det genast en succé. Nu slapp personer bli sjuka och riskera att dö.

11. Urbanisering betyder att människor flyttar in till städerna istället för att bo på landet. Det var en följd av industrialiseringen; alltså att folk inte längre hade arbete hos bönderna och hade längre inget att göra ute på landet. De ville bosätta sig i städerna för att få ett nytt arbete och kunna försörja sig. Detta gjorde att städerna växte mycket snabbt och det uppkom slumområden som hade dåliga och trånga bostäder.

12. I Norrköping vid Motala Ström så växte ett starkt industrilandskap fram och där fanns det mänger av textilfabriker. Tusentals arbetare tog sig till och från arbetsplatsen både morgon och kväll. I Sundsvall, Norrland, så fanns det många älvar och mycket skog och tidigare hade man bara exporterat ut en massa trä och timmer till andra länder. Men i mitten av 1800-talet kom man på att man kunde ha en egen sågverksindustri i Sverige. Det största och viktigaste låg som sagt i Sundsvall.

13. Några exempel på tidiga uppfinningar inom verkstandsindustrin var telefoner från Ericsson, gasfyrar från AGA, mjölkseparatorer från Alfa Laval och kullager från SKF. Alla dessa spreds fort över världen.

14. Ett farligt arbete på denna tiden är t.ex. gruvarbetet. Det var tungt och man hade ingen bra skyddsutrustning som hjälmar eller andra säkerhetsanordningar. Det var också mycket dålig luft och man kunde ”lätt” drabbas av olika lungsjukdomar. I vävsalar där det fanns hur många kugghjul och drivremmar som helst som ständigt var i rörelse så hände det ofta att en arbetare fastnade med olika kroppsdelar i maskinerna och ibland dog personer.

15. En typisk industriarbetarbostad kunde vara ett rum och kök eller ett järnspiselrum. Båda dessa var de vanligaste. I ett järnspiselrum så var det bara ett enda rum med en järnspis som var värmekällan och där man lagade maten. Det var ofta 5-7 personer i en familj men ibland ännu fler. Det var också vanligt att några familjer delade på ett utedass som fanns ute på gården och de delade vanligtvis på en vattenpump också. Råttor och kackerlackor trivdes bland allt avfall och det var heller inte ovanligt med vägglöss i lägenheterna.

16. Om jag ska säga min mening så tycker jag att det som var bra med den industriella revolutionen var att om den inte hade uppstått så hade vi kanske fortfarande varit bönder, det blev lättare att arbeta (även om många blev arbetslösa) p.g.a. all den teknik och alla uppfinningar som folket kom på. Det blev lättare att ploga och när urbaniseringen väl uppkom tillsammans med alla nya arbeten så hade man även bra verktyg till t.ex. textilindustrin. Det som var dåligt var att det fanns många som blev arbetslösa efter att ha varit bönder. De kunde nu inte tjäna några pengar på det eftersom det inte fanns någon storbonde som behövde arbetare. Det skulle vara otroligt intressant att se hur världen skulle sett ut idag om den industriella revolution aldrig var någon revolution.

17. Därför att det fanns många bra råvaror och många människor med mycket resurser (kapital). De hade flera stora kolonier utspridda över hela världen och fick därför tag på många utmärkta och exklusiva råvaror som siden.

18. Jag tror att den industriella revolutionen ändå hade nått hit vid det här laget. Vi kanske inte ännu skulle levt våra liv i en värld full av WiFi, datorer, smartphones osv. Men jag tror definitivt att allt annat som beskrivs i den här texten redan skulle ha hänt ändå. I hur många århundranden lyckas man leva bara på att vara bonde i generation efter generation? Snart börjar säkert en ny revolution som förändrar allt för, kanske inte oss, men våra kommande generationer.