"Ses offline" - TIDNINGSARTIKEL

Tidningsartikel

1.  Det kommer inte hjälpa alls eftersom folk kan använda sina nätverk hemma och de internet de har på sina mobiler. "Den som är med i leken får leken tåla".
2. Argument från båda sidor. Samma uppdelning som stereotypiska tidningsartiklar har; rubrik, foton, brödtext, etc. 
3. 1. Du får ABSOLUT INTE lägga ut någon personlig information om dig själv. 2. Inte prata med NÅGON främling över huvudtaget. 3. Inte köpa NÅGONTING alls på internet. 4. Inte skriva NÅGOT elakt till någon annan. 5. Inte visa dig själv.

Reportage

1. Föräldrarna måste ta mer ansvar. Inte låta internet få nå mindre barn.
2. Reportaget är längre än tidningsartikeln men innehåller fortfarande ingress, brödtext och bilder, etc. Har en mer personlig stil än en nyhetsartikel och är baserad på aktuell händelse.  
3. Tidningsartikeln tar upp nätmobbning ur olika personers perspektiv och ur synvinkeln från undersökningar. Den berättar och beskriver hur nätmobbningen har gått ner i åldrarna. Den tar upp nya forskningar. Dessa visar att det främst är unga flickor med negativ syn på sig själva som är mest drabbade. Reportaget berättar också att de har startat ett projekt för att minska detta markant. Ann Frisén är en psykologiprofessor vid Göteborgs universitetet. Det är hon som berättar om detta. Reportagets faktaruta berättar bland annat att hälften av Sveriges treåringar har börjat använda internet. År 1997 var det inte förrän åldersgruppen 15-åringar som hälften var internetanvändare. Mobbningen som sker på internet hänger ofta ihop med sådant som händer på skolgården.

Gruppmedlemmar: Agnes, Linn, Sonya, Amina och Jennipher

10 frågor om "Jakten på språket: Svenska"

1. Hur många officiella minoritetsspråk finns det i Sverige och vilka är dessa?
2. Vilket år fastställdes lagen om vilka språk som får räknas som minoritetsspråk?
3. Under vilket århundrade talade de flesta två språk i Stockholm? Det ena var svenska, men vilket var det andra?
4. Vilket språk är just nu det språk vi i Sverige lånar ifrån mest?
5. Vilket språk är Sveriges huvudspråk? (för lätt fråga egentligen)
6. I ungefär hur många år bör ett språk ha talats av en viss grupp människor i Sverige för att kunna få bli ett minoritetsspråk?
7. Vad krävs av ett språks talare för att språket ska få bli ett minoritetsspråk, förutom att det ska ha talats i ett visst antal år i Sverige?
8. Varför har då inte t.ex. engelska, franska och tyska blivit minoritetsspråk, trots att det har talats länge och av ganska många personer?
9. Ungefär hur många lånord har vi tagit in från engelskan idag?
10. Från början hette inte det inte fönster på svenska (lånord från tyskans fenster). Vi hade istället lånat engelskans ord för fönster, window. Vad hette det då på svenska?

Patrick Modiano

Patrick Modiano är idag 69 år gammal och har under sitt liv vunnit bland annat två stora litterära priser; Prix Goncourt år 1978 och Nobelpriset i litteratur år 2014. Prix Goncourt vann han för sin bok Rue des boutiques obscures (De dunkla butikernas gata på svenska). Modiano föddes i slutet av 1945 och är av judisk härstamning vilket har inspirerat honom till att skildra många av sina romaner från tiden under andra världskriget då judar var som mest utsatta. Sedan 1968 då han debuterade med sin roman La place de l’Étoile har han skrivit hela 26 böcker. Patrick Modiano framstår ofta som en mystisk person i till exempel media eftersom han sällan vill direkt fastslå sin egna identitet vilket också gör avtryck i hans litteratur. Illusionen av att en tror sig veta vem någon är fastän en egentligen inte har någon aning är något hans romaner ofta beskriver och är kända för.

Manetinvasion - artikel

Klicka här!

5 sammanfattande bilder om…

Fördjupningsuppgift
Jag har ritat 5 bilder som sammanfattar det viktigaste i boken som jag har läst - Harry Potter och den flammande bägaren. Till varje bild har jag skrivit en kort text som berättar lite kring varför jag har ritat just så. Bilderna är av bättre kvalité i verkligheten.

Harry Potter hade ett väldigt tråkigt sommarlov tills en av hans bästa vänner på Hogwarts, Ron Weasley, bjöd honom med till att se på världsmästerskapen i Quidditch tillsammans med Rons familj och Harrys andra bästa vän på Hogwarts, Hermione Granger. När mästerskapen var över uttalade någon besvärjelsen för att framkalla Mörkrets Märke, morsmordre, som också kallar till sig Dödsätare. Dödsätarna anlände och skapade stort kaos och dödsfara för alla runt omkring sig.

Boken som jag har läst heter ju Harry Potter och den flammande bägaren, och den flammande bägaren användes för att välja ut tre deltagare, alla från olika skolor, till den s.k. Turneringen i Magisk Trekamp. Harry var minderårig när valet av deltagare skedde men på något mystiskt sätt blev han vald som en fjärde deltagare. Den första utmaningen gick ut på att ta sig förbi en gigantisk drake till dess ägg. Drakarna lottades ut mellan deltagarna och Harry fick den farligaste draken men klarade trots det av den ganska lätt. Man kan säga att äggen innehöll märkliga sånger med ledtrådar till nästa turnering.

Den andra utmaningen var att de fyra deltagarna först skulle ta sig förbi eller snarare undvika vattufolket, grindyloggar, som bor i sjön vid Hogwarts. När det var gjort skulle de rädda "det de skulle sakna tusenfalt" enligt en ledtråd i ägget, alltså varsin människa som de tyckte väldigt mycket om som var fastbunden under vattnet (men självklart inte utsatt för livshotande fara utan bara fridfullt sovande och ovetande). Harry lyckades och trots att han var sist upp ur vattnet fick han tillräckligt med poäng av domarna för att hamna på delad förstaplats med Cedric Diggory, den andra Hogwartsdeltagaren. Detta var tack vare att han räddade ytterligare en person ur sjön då deltagaren som egentligen skulle rädda denna misslyckades med att ta sig fram till de fastbundna.

Den tredje och sista utmaningen handlade om att deltagarna skulle ta sig igenom en livsfarlig labyrint fylld av vidunderliga monster fram till den eleganta Trekampspokalen. Genom att ta den skulle de sedan transfereras tillbaka till stadion där labyrinten började. Harry och Cedric stötte på och hjälpte varandra under olika tillfällen inuti labyrinten och tog sig så småningom igenom den tillsammans. De beslutade sig efter många om och men för att ta den samtidigt och vinna båda två. Tyvärr blev det inte precis som de tänkt sig...

I samma stund som de vidrörde pokalen transfererades de - men inte tillbaka till labyrintens början, utan till en plats som verkade vara flera mil ifrån där de borde varit, eftersom bergen omkring dem såg helt annorlunda ut. De verkade ha hamnat på en kyrkogård och det var precis vad de hade också. Flera Dödsätare dök plötsligt upp och en av Voldemorts närmaste anhängare, "Slingersvans", sänkte ner den försvagade Voldemort ner i en kittel för att återuppliva honom genom en del besvärjelser och ingredienser som bl.a. hade med Harry att göra. Den efter ett tag förstärkte Voldemort mördade fort Cedric Diggory med en av sina favoritförbannelser, avada kedavra, och övergick sedan till att, trodde han, mörda Harry. Harry kämpade emot och en svår kamp uppstod mellan honom och Voldemort men tillslut lyckades Harry komma undan och åter igen ta Trekampspokalen, denna gången samtidigt som han bar med sig den avlidne Cedric Diggory.

Harry transfererades denna gång till stadion och blev ivägsläpad av den man som han trodde var den verklige auroren (ungefär som en polis i trolldomsvärlden) Alastor "Monsterögat" Moody. Moody avslöjade snart sig själv och visade sig i själva verket vara en Dödsätare vid namn Barty Crouch Jr. Han var son till en av jurymedlemmarna, Barty Crouch. Barty Crouch blev mördad i skogen av sin son då han upptäckt att den som alla trodde var Moody faktiskt var hans egen son. När Harry satt på Moodys kontor och blev utfrågad kom till slut Dumbledore med två lärare för att rädda Harry därifrån. Dumbledore trodde på hans historia men trolldomsministern Cornelius Fudge vägrade att tro på att Lord Voldemort hade återvänt.

Anledningen till att det finns tomma vita rutor på varje bild är för att jag från början tänkte skriva bildtexterna där men sedan ångrade mig eftersom det var lättare att skriva in det direkt här.

Jules Verne

Jules Verne, född 1828 och död 1905, var en fransk författare som var en av de första av skriva böcker inom genren Science Fiction och två av hans stora intressen var vetenskap och teknik. Han skrev ofta om fantastiska resor vilket några andra författare som verkade under 1800-talet också gjorde, men Jules Verne skapade och la till en ny vetenskap och teknik, som ofta inte existerade på riktigt under den tiden. Man kan säga att han har förutspått framtida uppfinningar så som t.ex. ubåtar som han har skrivit och berättat om i ett av sina mest kända verk "En världsomsegling under havet". Hans huvudpersoner är oftast vetenskaps

Obs! Redigeras.

Cyberpunk

Cyberpunk är en speciell gren inom den stora genren Science Fiction.

Tavlan: "Makten är hos multinationella företag och kriminella organisationer. Teknologin har trängt in i människans kropp. 
Utspelas i cyberspace: ex. The Matrix och The Terminator"

Science fiction

Science fiction
Det finns tekniska lösningar (vetenskap), science betyder vetenskap. 
Ofta utspelas SF i framtiden.
Det måste vara trovärdigt, inga spöken, m.m.


T.ex. Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams.
- Humoristisk SF, ex. babelfisk i örat.

T.ex. Frankenstein av Mary Shelley.
- En av de första science fiction-berättelserna.
- Brukar utspelas i framtiden, utspelas i samtiden.



SF = science fiction

Dystopi

Dystopi är en negativ samhällsvision och är oftast en skildring av en dålig framtid. De vanligaste exemplen på dystopier som är skrivna eller påhittade under 1900-talet är övervakning, människan vs. teknologin, att de lever i ett totalitärt samhälle eller att varje individ är betydelselös. Några kända böcker som handlar om något av detta är 1984 av George Orwell och den svenska boken Kallocain som är skriven av Karin Boye. Under 2000-talet har antalet böcker om t.ex. miljöförstöring, överdriven konsumtion av olika saker, överbefolkning, makt och kontroll och medicinsk forskning ökat. 

Oönskad

Sammanfattning

Året är 2140 och nu finns det en medicin, Långt liv, som gör att människor som tar den kan leva för evigt. Om två människor tar medicinen så får de inte producera fler barn eftersom det finns en viss risk att jorden blir överbefolkad om alla nya barn också börjar ta medicinen. Då dör ju ingen och då får inte alla plats på jorden. Barnen till personer som tar medicinen blir då, som de kallas på Grange Hall, oönskade. Huvudpersonen Anna är 15 år och kom till Grange Hall i Storbritannien när hon var 2,5 år. Hon är en oönskad och har fått lära sig att hennes föräldrar är hemska människor som hatar henne därför att de producerade henne och fick henne att bli oönskad. Anna är en mycket duktig oönskad och tror på allt som Mrs Pincent säger. Mrs Pincent är husfrun och föreståndarinnan på Grange Hall. En dag förändras allt när oönskade Peter kommer dit. Han påstår att han känner Annas föräldrar och att hon heter Anna Covey. Oönskade får bara ha ett namn, och  Anna blir frustrerad och arg på Peter därför att han ljuger, tror och tycker hon. Men gör han verkligen det? Så småningom går det upp för henne att han kanske har rätt...

Sammankoppling

Situationen på Grange Hall kan jämföras mycket bra med ettbarnspolitiken i Kina eller Stockholmssyndromet. Jag tänkte berätta lite om hur man kan jämföra händelserna i boken Oönskad med Stockholmssyndromet eller Norrmalmstorgssyndromet som det egentligen kallades för. Namnet Stockholmssyndromet kommer från eller är uppkallat efter Norrmalmstorgsdramat, som inträffade mellan den 23 och den 28 augusti 1973. Det som hände var att det skedde ett rånförsök mot en bank på Norrmalmstorg i Stockholm och de som var instängda började så småningom känna identifikation med gärningsmannen och började också identifiera sig och känna sympati för honom eller henne. För att förenkla det så kan man säga att de som hölls som gisslan, alltså de som var fångade mot sin vilja, började känna medlidande för personen. De försvarade förövaren mot polisen. När hotsituationen upplöses eller löser sig så brukar de som är drabbade av syndromet ofta känna ångest eller skuldkänslor för att de har betett sig på ett sätt som inte är enigt med hur de brukar bete sig, alltså att de har försvarat den som har gjort fel. Detta psykologiska syndrom är det som kallas för Stockholmssyndromet. 

Man kan alltså jämföra det här syndromet med hur barnen på Grange Hall beter sig. De är så indoktrinerade och hjärntvättade av det som Mrs Pincent och hennes kollegor har sagt att de tror på henne. De får inte tvivla på Mrs Pincents ord men några av barnen på Grange Hall börjar tvivla på henne när de blir äldre eller är blivande som författaren kallar dem. 

Läslogg 2, "Långt liv"

År 2140 finns det en medicin som kallas för "långt liv". Om man äter den så får man ett längre liv och då får man heller inte skaffa något barn eftersom en människa som äter medicinen räknas som två människor som inte gör det. Om man äter "långt liv"så får man inte skaffa något barn. Det finns dock en möjlighet till att få ett barn; om man slutar äta medicin så kallas man för avhoppare och då kan man få ett barn utan att det blir oönskat. En forskare inom cellforskning som hette Mr Fern uppfann ett botemedel mot hjärtsjukdomar, aids och cancer. Den fungerade som så att nya celler ersatte gamla celler. Så småningom började han själv äta medicinen för att testa och upptäckte då att han inte åldrades. Efter ett tag dog han för det blev förbjudet att äta den om man inte var sjuk. När han hade dött så kom myndigheterna på att alla kan få äta av medicinen för att inte bli sjuka, eftersom de alltid kan arbeta då och vem vill inte ha långt liv? Medicinen fanns först i Europa, Kina och USA. På andra ställen i världen var medicinen för dyr för människor och därför terroriserades myndigheterna i England för att de ville ha den. Då bestämdes det att priset skulle sänkas så att alla, överallt, kunde ta del av den.

Läslogg 1

Det är år 2140 i England. Flickan Anna har bott på Grange Hall i nästan hela sitt liv, sedan hon var 2 år gammal. Det finns 500 barn på Grange Hall. Anna fyller 15 år om 6 månader och då ska hon börja arbeta som slav åt ett hushåll. Hon har redan praktiserat i 3 veckor hos Mrs Sharp, den snällaste kvinnan hon någonsin träffat. Mrs Sharp gav henne en dagbok som Anna tycker väldigt mycket om. Oönskade barn fick inte ta emot gåvor, då var det inte säkert att de fick så bra omdömen. Oönskade barn, de som var på Grange Hall, hade bara ett namn. Om man hade två namn så var man mer värd, som Mrs Pincent. Om man skaffade ett barn så hamnade man på en anstalt, och barnet blev oönskat. På den här tiden så finns det mediciner som gör att man får ett längre liv och då är det större chans att man kan skaffa fler barn.

År 2140 så kan man inte längre flyga flygplan då energikostnaderna är alldeles för höga. Förkunnelsen är en ny lag som bestämmer att barn blir oönskade och att föräldrarna hamnar i fängelse. På Grange Hall är det farligt att läsa och skriva enligt Mrs Pincent som är föreståndarinna. Det finns småttingar, medelstora och blivande på Grange Hall. Småttingar är mellan 0-5 år, medelstora är mellan 6-12 år och blivande är från 13 år. När man fyllde 15 så började man arbeta som en slav. 

MANUS

MANUS

Prinsessan och mördaren

Offer: Fredrik. Han har varit på en fest och plötsligt kommer det en bil. Mannen i bilen frågar om vägen och lyckas övertala Fredrik att sätta sig i bilen. Man får inte reda på mycket om Fredrik men han är 18 år gammal. De andra personerna i berättelsen har precis börjat i åttan så därför tror jag det. Fredrik bor i Nyboda. Han är tunt klädd och börjar frysa precis innan han stiger in i bilen.
Utredare: Ej nämnd.
Misstänka: Ej nämnd.
Gärningsman: Mannen i bilen.
Huvudpersonerna: Nina, Teo, Markus, Lenita, Jajje.
Nina är nyinflyttad med sin pappa och sin mamma. Markus blir kär i Nina men Nina är kär i Jajje. Teo och Markus är bra vänner men Teo struntar i skolan. Något de har gemensamt är t.ex. att de går i samma klass, 8b. 

Bokredovisning: "Molly Moon stannar tiden"

Det här är den andra boken om Molly Moon och den handlar om hur 10- eller 11-åriga Molly lever ett bra liv med hjälp av pengarna som hon tjänade i New York. Hon tjänade pengarna genom att hypnotisera olika personer med stort inflytande på andra och mycket pengar i plånboken. När hon uppträdde så hypnotiserade hon även publiken att tro på att hon sjunger fantastiskt, osv. I början av boken så blir en av Mollys största fiender, som även är en känd barnskådespelare, Davina Nuttel kidnappad. Den tystlåtna bibliotekarien Lucy, som hävdar att hon varit med om en olycka och att det är därför hon är bandagerad över hela kroppen, ser den stora nyheten i tidningen och kontaktar Molly. Molly får komma hem till Lucy och får veta allt om en rik "ledare" som Lucy tror är den som ligger bakom alltihop. Mannen, som heter Primo Cell, bor i Los Angeles och har sitt högkvarter där. Lucy ber Molly att hjälpa henne och därmed ber hon henne att åka till Amerika och ta reda på allt som går att ta reda på om Primo. På vägen dit så lär sig Molly hur hon kan stoppa tiden...

Det blir ett äventyr hon sent ska glömma! 

Jag har själv aldrig varit med om något liknande som händer Molly i den här boken. Däremot så liknar såklart den här boken om Molly Moon de andra i serien.
Genren för denna bok är äventyr, eftersom det är just det hon är med om. Boken berättas bland annat i en parallellhandling, men mestadels ur Mollys perspektiv. Ibland avslöjar författaren vad som kommer hända i meningar som "men snart får Molly reda på att så skulle hon inte ha gjort". Annars följer boken med i tiden, och hoppar inte över meningar.

Början av boken handlar om hur Davina Nuttel blir kidnappad och hur Molly, Rocky och de andra som bor på barnhemmet har det jättebra tack vare alla pengar som Molly tjänat i New York. Molly och Rocky befinner sig i en affär och börjar märka hur pengarna tar slut.
Jag vill inte avslöja slutet för då får man reda på allting. Jag vill heller inte berätta vad jag tror händer sedan eftersom det också skulle avslöja allt.

Jag tycker att den här boken om Molly Moon är väldigt bra. Om man har läst den föregående boken om henne så kommer man snabbt in i den här.
Jag tror inte att vuxna uppskattar den här särskilt mycket eftersom det är ganska mycket fantasy (Molly stannar tiden osv) men jag tror att de flesta barnen eller vissa ungdomar kanske gillar den här typen av böcker. Så jag rekommenderar den till dem :)


FÖRFATTARE: Georgia Byng

Uppsats om språk

Uppsats om språk

Språk och identitet: Språket är en del av min identitet, ja. Min röst låter inte exakt som någon annans, och jag skulle tro att alla i min klass skulle kunna lyssna på min röst och kunna höra att det är jag, både på sättet jag pratar och på vilka ord jag använder. 

Dialekt: Jag tycker att det är bra att det finns dialekter. Om man har en dialekt, t.e.x. skånska, så är det ännu tydligare att språk och identitet hör ihop. Jag har ingen speciell dialekt då båda mina föräldrar kommer från olika ställen i Sverige och jag själv är uppväxt i Skåne. Man kanske tycker att jag borde prata skånska men i och med att mina föräldrar inte har någon speciell dialekt så har inte jag fått det heller. 

Sociolekt: Det kan som ett exempel vara att i skolan är jag bland mina kompisar och då pratar jag automatiskt på ett visst sätt. Jag försöker att vara så trevlig som möjligt och när jag känt mina kompisar ett tag så kan jag börja prata lite som dem, på deras sätt. Sedan hos min pappa är jag alltid otroligt snäll och känner mig väldigt trygg eftersom att han alltid brukar ha svar på det mesta, så där försöker jag använda så lite svordomar som möjligt. Hos min mamma däremot, så låter jag nog ofta ganska dryg vilket jag egentligen inte vill, men det bara blir så. Och sen i stallet så använder jag andra ord än de vardagliga orden jag vanligen använder. Ord som ”halm”, ”hö”, ”träns” osv. hör inte hemma där hemma, så att säga.

Kroppsspråk: Kroppsspråk används för att förstärka olika känslor eller budskap. Man använder nästan alltid kroppsspråk, och det kan vara något så enkelt som att peka någonstans eller på någonting. 

Chattspråk: Man använder chattspråk för att det ska gå fortare att skriva, man skriver t.e.x. ”mkt” istället för ”mycket” och ”lol” istället för ”hahaha”. Det används alltså idag inte för att frysa ut sina föräldrar så att de inte förstår vad man skriver till varandra, för det gör dem i alla fall. Däremot så tror att jag att det från början var det man skapade chattspråket till.

Maktspråk/härskartekniker: Det finns olika sorters maktspråk och härskartekniker. Två exempel kan vara uteslutningsmetoden och komplimangmetoden. Uteslutningsmetoden innebär att man fryser ut en person och låtsas att den inte finns medan komplimangmetoden betyder att man ger en komplimang för att utnyttja en person, som "du som är så snabb kan väl göra det" eller "du som är så duktig kan väl göra det".

Manligt och kvinnligt språk: Ja, jag tycker det finns skillnader i hur män och kvinnor pratar. Forskare har kommit fram till att män pratar mer om prestationer och kvinnor pratar mer om relationer. Prestation kan vara att man fått ett bra resultat på en uppgift eller att man gjort ett utmärkt arbete. Relationer handlar mer om vänner, om familjen eller om andra personer. 

Slang och svordomar: Svordomar finns för att vi lättare ska kunna uttrycka ilska, men det är oklart varför vi använder just ord som ”fan”, ”helvete” och liknande trots att de alla kommer ifrån saker som finns i helvetet. De måste ha uppstått för längesen. Slangord använder vi oftast för att orden är kortare än de ord som det var i början, som t.e.x. "sno" istället för "stjäla". 

Uppdraget

Jag vet att om jag bara fortsätter en liten bit till så kommer min räddning. Det har de lovat mig. De som gav mig det här uppdraget. Jag är trött och utsvulten, men om jag inte klarar det här uppdraget så väntar ett värre straff än så. Och jag har inte all tid i världen att slutföra det.

Det är skymning och så snart solen är uppe skall jag skymta staden och skynda mig dit. Innan jag gav mig iväg hemifrån så hade jag sparat tillräckligt mycket pengar för att ha råd att köpa en häst, förhoppningsvis en av uppfödarens bästa. Jag har 1298 kronor och 26 öre, och en gång köpte vår familj en prima häst för bara 813 kronor, så jag har stora förhoppningar.

Jag sitter högst upp i ett träd, på en tjock gren, och kikar hela tiden mot horisonten för att få se solen gå upp. På grenen under har jag lagt min packning, som innehåller alla mina mest värdefulla saker. Det är en kompass jag fått av min far en gång,  mina mynt, en lyckoamulett som jag fått av min mor  samt en foto på hela min familj och min sedan länge bortsprungna katt. Jag saknar henne så... hennes namn är Lilja. Hon är den finaste katten som finns, och jag drömmer ofta om henne, att hon sitter där på fönsterblecket en dag och ser på mig med sina snälla, gula ögon. Jag hade slutit mina ögon med tanken på henne, men tvingas öppna dem igen när solens strålar plötsligt visar sig och bländar mig. Hastigt ser jag mig omkring för att se om min packning ligger där den skulle och om jag nu kan se var staden är.

Där! Där är tornet på Stadshuset. Eftersom jag bara ser tornet kommer det att ta hela dagen innan jag är framme, därför måste jag skynda mig. Jag svingar mig ner till grenen under och lyfter upp min packning på ryggen. Det skramlar i den när jag tar tag i den. Jag ser kortet på Lilja och tittar länge på det. Kanske, kanske, tänker jag, får jag se henne igen. Men tanken slås bort ur mitt huvud lika fort som den kom. Aldrig att jag får se henne igen. Det är inte möjligt. Och nu måste jag skynda mig.

Jag stoppar tillbaka bilden på Lilja och klättrar nerför trädet, gren för gren. När jag har kommit ner på marken märker jag hur högt trädet var, för här nere är det omöjligt att se annat än just det, träd. Det gäller att jag kommer ihåg vilket håll det är åt! Vilken tur att jag har med mig min fars gamla kompass. Jag lägger kompassen på en förhållandevis plan yta framför mig. Pilen pekar mot norr. Då måste staden ligga nordost framför mig. Jag tar upp kompassen i handen och vänder på den. Det finns något ristat i den, och jag tror det är fars initialer. Jag har aldrig träffat min far och min mor har aldrig velat talat om hans namn. Det enda jag har kvar av honom är den här kompassen, där det står RE.

Bokredovisning - "Molly Moons fantastiska bok om hypnos"

Boken handlar om 10-åriga Molly Moon. Molly är föräldralös och bor på barnhemmet Hardwick House i Briersville, England. Hon hittades i en kartong på trappan till barnhemmet när hon var en liten bebis, och precis som Rocky, hennes bästa vän, så fick hon sitt namn efter omständigheterna just då. På hennes kartong stod det "Moons Marshmallows"och så fick hon sitt efternamn. I kartongen låg det också en klubba där det stod Lolly, men det förbjöd barnhemsföreståndarinnan Miss Agnes Adderstone, så det blev Molly istället. Molly Moon.
En dag när Molly och Rocky gick tillbaka till barnhemmet tillsammans från skolan så började de bråka och skiljdes åt. Molly gick till biblioteket där hon gömde sig bakom en hylla vid bokstäverna X, Y och Z eftersom att hon visste att det sällan kom folk som letade efter böcker vars namn började på någon utav de tre bokstäverna. Plötsligt kom en man inrusande i biblioteket och utgav sig för att vara Professor Nockman, och han hade köpt en bok som han behövde. Det enda han sa var att boken började på H. Molly kollade på några böcker vid hyllan Y, och såg böcker om "yacht, ylle och ypnos". Vad var ypnos? Första bokstaven var borta. Sen kom hon på att det var bokstaven H som var försvunnen! På det sättet hittade Molly Moon boken om hypnos och där börjar en fantastisk resa.

Jag rekommenderar boken till alla, för den är spännande och man vet aldrig hur den ska fortsätta. Boken är långsam i början men sen tar den en hopp och plötsligt lever Molly på ett helt annat sätt. Jag ger den 5 av 5 stjärnor bara för att den är så unik och man vill hela tiden fortsätta att läsa den! Det finns inga andra böcker som jag läst så fort, förutom Harry Potter-böckerna, som den här. Så det är positivt. Och det är den här sortens handling i en berättelse som jag tycker om, för den förvandlingen hon gör är nog en dröm för de flesta. Även om hon till sist förstår att det kanske inte var så bra som hon trodde från början. Längtar tills jag läser nästa del av Molly Moon!

Författare: Georgia Byng

Problem i boken

Problemet i min bok är att huvudpersonen, Helena, får reda på att en rik familj där alla är jättesnygga flyttar till deras ö, Nantucket, och såfort hennes bästis berättat allt om dem så vill Helena döda dem. Hon har ingen aning om varför, men hon försöker i alla fall när hon för första gången ser en av dem, Lucas. Till sin förvåning är han minst lika stark som henne. Helena har alltid varit jättestark, oftast starkare än alla andra, men denna gången var Lucas lika stark. Samma natt som hon fick reda på om den rika familjen Delos började Helena drömma konstiga drömmar där hon gick på en öde mark genom ett buskage med taggar. Hon fick blodiga och synliga sår på fötterna som var kvar även när hon vaknade. I drömmen hade hon också sett tre gråtande systrar - som kallas erinneyer - med långt svart hår framför ansiktet. Hon fick känslan av att de ville komma åt henne...
Varje gång hon såg Lucas eller någon annan ur familjen Delos så sa erinneyerna inuti hennes huvud: "Döda honom...", och Helena försökte ibland. Lucas och Helena försöker sluta hata varandra, och Lucas berättar för sin familj att "Helena vet inte än", men vad är det hon inte vet? Ibland händer det också att någon, som Helena aldrig ser ansiktet på, överfaller henne och försöker tillfånga ta henne.
Jag tror att (eller jag vet att) Helena och hela familjen Delos till slut kommer att samarbeta mot erinneyerna (som det visar säg att familjen Delos också ser och hör) och kanske bli vänner. Jag tror verkligen inte att någon av de kommer dö i boken.
Det är en bra bok och det är lite läskigt ibland, för författaren skriver så bra och utförligt. Jag gillar verkligen boken!

Mindmap till radiodebatt